En annan möjlighet till betydande positiva förändringar ligger hos offentliga investeringsbanker. Om banker som Europeiska investeringsbanken (EIB) eller Europarådets utvecklingsbank (CEB) flytta sin strategi från traditionella "hårda" infrastrukturinvesteringar för att stödja "mjuka" investeringar, detta kan ha en positiv inverkan på hälsa och välbefinnande. Offentliga investeringsbanker, såsom EIB, CEB, de nationella marknadsföringsinvesteringsbankerna och andra gör investeringar i hälsosektorn. Dessa investeringar tenderar emellertid att finansiera dyra "hårda" infrastrukturer, såsom sjukhus, och innovation från medicinsk forskning, teknik och utrustning, hälsoinformatik och medicinsk utbildning. Stora investeringar kommer nu också att gå till krisberedskap enligt biomedicinska modeller. Även om det är viktigt har dessa investeringar vanligtvis mindre effekt på minskningen av ojämlikheten i hälsa. Investeringar i mer psykosociala metoder för hälsa, välbefinnande och motståndskraft kommer att bli knappare.
Men offentliga investeringsbanker förändras. Tack vare deras erfarenheter av fördelarna med ”gröna investeringar” inom klimat- och infrastrukturbranschen är det offentliga investeringsbanker mer och mer utforskar fördelarna med liknande socialt medvetna investeringar inom hälso- och socialsektorn. Till exempel i Irland ska 14 nya primärvårdscentraler byggas efter överenskommelse om ett 70-årigt lån på 25 miljoner euro från Europeiska investeringsbanken.
Europeiska investeringsbankens finansiering av primärvårdscentraler, Irland
14 nya primärvårdscentraler ska byggas över hela Irland efter överenskommelse om ett nytt 70-årigt lån på 25 år från Europeiska investeringsbanken 2018. Detta representerar EIB: s första stöd för hälsoinvesteringar i Irland och det första dedikerade stödet för primärhälsa vård var som helst i Europa. Det nya systemet för offentlig-privat partnerskap (PPP) kommer att stödja övergången från sjukhusbaserad vård till samhällsbaserad vård närmare patienterna. De nya primärvårdscentralen ska byggas i Sligo, Roscommon, Mayo, Galway, Limerick City, Waterford City, Tipperary, Wexford Town, Kildare och Dublin. De kommer att tillhandahålla grundläggande hälsotjänster, inklusive läkarmottagningar, arbetsterapi, socialt arbete och kostråd. På vissa platser kommer ytterligare tjänster att tillhandahållas, inklusive mental hälsa, tandvård, missbrukstjänster och en lokal ambulansbas.
Finansiering från EIB motsvarar 49.5% av de totala investeringskostnaderna för de nya anläggningarna. Projektet kommer att vara samfinansieras av kommersiella långivare. Detta är det andra sjukvårdsprojektet som stöds av EFSI.
En eller flera lokala och regionala myndigheter kan gruppera investeringsbehovet i en mängd olika sektorer som de har ansvar för (antingen att tillhandahålla eller finansiera eller båda) och begära ett lån direkt. De EIB-lån till Irish National Development Finance Agency Att bygga 14 primärvårdscentraler över hela Irland är ett bra exempel på hur irländska myndigheter grupperade vad som kunde ha varit olika investeringsprojekt. Ett annat exempel är EIB: s ramlån till staden Örebro i Sverige, som begärde 180 miljoner euro via ett 25-årigt lån för att investera i 40 små till medelstora system inom utbildning, barnomsorg och kommunala bostäder.
Lokala och regionala myndigheter är inte de enda organ som kan samla projekt. Med rätt tryck för leverantörer och företag som kräver lån, banker kan också samla ihop olika projekt eller se potential för sådant utvecklingsåtkomststöd från Europeiska investeringsbanken. Ett exempel på detta är den belgiska banken Belfius smarta och hållbara städer var Belfius och EIB investera tillsammans i över 100 olika projekt från ett brett spektrum av sektorer: miljö, hälsa, pension och digital. Ett annat alternativ är att tjänsteleverantörerna själva grupperar sina investeringsbehov och skapar ett specialfordon som kan begära finansiering från en investerare.
Även om det finns några potentiella exempel, är denna väg förblir i stort sett outforskad; delvis förklaras av bristen på stöd och kapacitetsuppbyggnad till en sådan sammanslagning av lokala och regionala myndigheter. Vissa myndigheter utforskar för närvarande hur de kan finansiera sådan utveckling genom exempelvis Europeiska socialfondens budget för tekniskt bistånd.
Europeiska investeringsbanken är Europeiska unionens offentliga utlåningsinstitut, vars aktieägare är Europeiska unionens medlemsstater. EIB bör inte förväxlas med Europeiska centralbanken, vars huvudsakliga uppgift är att upprätthålla prisstabilitet i euron. Kort sagt, EIB är Europeiska unionens bank och arbetar därför nära och alltmer med de andra EU-institutionerna för att genomföra EU: s politik.
EIB är också världens största multilaterala låntagare och långivare och erbjuder tre huvudtyper av produkter och tjänster:
- Utlåning - cirka 90% av det totala ekonomiska åtagandet
- Blandning - tillåter kunder att kombinera EIB-finansiering med ytterligare investeringar
- Rådgivning och teknisk assistans - maximera valuta för pengarna.
EIB gör lån direkt till projektansvariga (offentliga, privata, ideella) - främst över 25 miljoner euro. När mindre lån är inblandade öppnar EIB kreditramar för finansiella mellanhänder (ofta nationella eller regionala banker) som sedan ger billigare lån till företag (offentliga, privata, ideella). Detta görs genom Europeiska investeringsfonden (EIF), vars huvudsyfte är att stödja Europas små och medelstora företag genom att hjälpa dem att få tillgång till finansiering.
EIB prioriterar fyra huvudområden, nämligen innovation och kompetens, småföretag, infrastruktur och klimat och miljö. Det är också aktivt inom hälso- och sjukvården och har enligt deras statistik hjälpt till att förbättra vårdtjänsterna för 27.3 miljoner människor 2018.
EIB arbetar med tre huvudprinciper som styr valet av projekt för finansiering:
- Projekt som möjliggör universell tillgång till effektiva, säkra och prisvärda förebyggande och botande hälsovårdstjänster.
- Projekt som tillhandahåller hållbara hälsotjänster;
- Projekt med det högsta förväntade ekonomiska värdet för samhället, med beaktande av resultat och effekter, såsom hälsoresultat, sysselsättningsskapande och sociala vinster.
EIB är specialiserad finansiär för att gynna små och medelstora företag (SME) över hela Europa. Som en del av EIB-gruppen är deras aktieägare EIB, Europeiska unionen representerad av Europeiska kommissionen och ett brett utbud av offentliga och privata banker och finansinstitut. Det stöder sSME med antingen sina egna resurser eller de som tillhandahålls av Europeiska investeringsbanken, Europeiska kommissionen, av EU: s medlemsstater eller andra tredje parter.
De har två specifika mål:
- Främjande av EU-mål, särskilt inom entreprenörskap, tillväxt, innovation, forskning och utveckling, sysselsättning och regional utveckling.
- Generera en lämplig avkastning för våra aktieägare genom en kommersiell prissättningspolicy och en balans mellan avgift och riskbaserad inkomst.
EIB kommer att vara den huvudsakliga genomförandepartnern för Europeiska kommissionens InvestEU-program som ingår i den fleråriga finansieringsramen 2021-27. Det överenskomna förslaget från rådet, Europaparlamentet och Europeiska kommissionen godkänner EIB-gruppen som huvudpartner för 75% av InvestEU-programmet. EIB kommer att ge tekniskt stöd till projektansvariga under InvestEU Advisory Hub (se bilaga 5 för mer information om InvestEU).
Ett nytt initiativ som leds av ett sjukhus i Treviso, Italien, visar EIB: s öppenhet för att utforska "mjuk" infrastruktur och är en annan exempel för ett hållbart infrastrukturprojekt för folkhälsa. A investeringsmodell för social påverkan för Treviso sjukhus kommer från besparingar från EIB: s finansiering och återinvestering av medel i sociala entreprenörsinitiativ som är involverade i folkhälsoområdet i samhället. Likaså tillhandahåller CEB budgetstöd till Autonoma regionen Madridoch därigenom bidra till social sammanhållning genom förbättrade socialtjänster till utsatta människor i nöd.
Det måste dock noteras att sådana möjligheter sannolikt kommer att vara mycket konkurrenskraftiga och oåtkomliga för program med blygsamma budgetar och begränsad kapacitet att "tala" språket inom finans- och investeringssektorn.
Europarådets utvecklingsbank (CEB) behandlar nu också mer komplexa och integrerade projekt som blandar 'mjuka' och 'hårda' infrastrukturkomponenter och ökar sin tonvikt på att rikta in sig på specifika utsatta och isolerade befolkningar. Som en multilateral utvecklingsbank med rent socialt kall, CEB ger myndigheter, lokala eller regionala myndigheter samt offentliga eller privata finansinstitut lån till sociala projekt. Låntagarna är i allmänhet mottagare av de lån de får, men de kan också fungera som projektansvariga på uppdrag av en eller flera slutmottagare.
CEB baserar sin verksamhet på sina egna medel och reserver och tar emot inget stöd eller subvention från dess medlemsstater. Som en ideell organisation tillämpar CEB endast en begränsad marginal på sina lån och tar inga avgifter, vilket gör det möjligt för sina låntagare att avsevärt minska kostnaderna för de lån de tar för att finansiera sociala projekt.
CEB är ett viktigt instrument för solidaritetspolitiken i Europa. I syfte att stärka den sociala sammanhållningen bidrar CEB till genomförande av socialt orienterade investeringsprojekt genom fyra sektoriella handlingslinjer: stärka den sociala integrationen, hantera miljön, stödja offentlig infrastruktur med ett socialt kall och stödja mikro-, små och medelstora företag.
Dessa inkluderar projekt som bland annat är inriktade på:
- människor med missgynnade bakgrunder,
- utsatta grupper och personer med funktionsnedsättning,
- arbetslösa genom skapande av jobb,
- hemlösa och flyktingar,
- äldre människor.
Fallstudie
Ett nyligen genomfört projekt som CEB har samfinansierat är utvecklingen av primärvårdsanläggningar i Bosnien & Hercegovina1https://www.investopedia.com/terms/i/irr.asp. Detta innefattade rehabiliterings-, medicinsk och IT-utrustning för familjen medicinska anläggningar (ambulanter), och utbildning för läkare och sjuksköterskor i specialisering inom familjemedicin. Projektet var en del av ”Health System Enhancement Program” (HSEP), utarbetat av regeringen i Federation BiH och Republika Srpska med stöd från Världsbanken, CEB och lokala regeringar. CEB-finansieringen omfattade två lån som godkändes 2005 (14 miljoner US-dollar) och 2011 (9.2 miljoner euro).
Projektet samfinansierades av Världsbanken och de låga räntorna hjälper regeringen att hantera återbetalningar från centrala fonder.