Global handling
Globala åtgärder för att hantera ojämlikheter i hälsa och bredare ojämlikheter i våra samhällen stöds av många organisationer och initiativ.
Ojämlikheter i hälsa finns över hela världen. De är inte begränsade till fattiga hälsa i fattigare länder och god hälsa i rika länder. På grund av dess universalitet, uppnå hälsa kräver internationella åtgärder, liksom åtgärder på lokal och nationell nivå.
FN: s hållbara utvecklingsmål
Antogs 2015 FN: s hållbara utvecklingsmål (FN: s SDG) är en universell uppmaning till handling för att stoppa fattigdom, skydda planeten och förbättra allas liv överallt. De 17 målen är en del av 2030 dagordning för en hållbar utveckling. I denna agenda anges en 15-årig plan för att uppnå målen. Varje mål kommer med en uppsättning indikatorer. Dessa hjälper till att mäta framsteg i vart och ett av de 193 länderna som enades om att arbeta för att uppnå målen.
SDG: erna informerar och styr initiativ för att ta itu med hälsa och sociala ojämlikheter på global, nationell och lokal nivå. Bara ett mål (SDG3 God hälsa och välmående) fokuserar direkt på hälsa. Men varje SDG syftar till att ta itu med avgörande faktorer för hälsan. Åtgärderna riktar sig mot globala utmaningar som fattigdom, ojämlikhet, klimatförändring, miljöförstöring, fred och rättvisa. SDG är därför ett användbart verktyg för att hantera ojämlikheter i hälsa, liksom de bredare socioekonomiska ojämlikheter som ligger till grund för deras rötter.
SDG och COVID-19
COVID-19-pandemin, med dess dramatiska effekter på hälsa, ekonomisk tillväxt, sysselsättning och fattigdom, kan äventyra framstegen mot SDG. Effekten kan särskilt kännas i utvecklingsländer. Här kan brist på skyddsnät och allmän hälsotäckning innebära att det finns mindre kapacitet att behandla de som är smittade med viruset och att mildra pandemins ekonomiska och sociala nedfall.
I själva verket visar COVID-19-upplevelsen att länder som gjort större framsteg mot SDG: erna bättre kunde hantera krisen. Till exempel har tidigare framgångar med att säkerställa rent vatten (SDG6), minskat antalet människor som bor i slumområden (SDG11) och minskat icke-smittsamma sjukdomar (SDG3) gjort det lättare att mildra risken för att smitta viruset. Dessutom hjälper ökande tillgång till internet och smartphone (SDG9) myndigheterna att kommunicera med allmänheten. Detta resulterade i en mer framgångsrik tillämpning av åtgärderna. Förbättrade hälso- och sjukvårdssystem (SDG3) och sociala skyddssystem (SDGs1 och 8) visade dock att de hade störst betydelse för ländernas förmåga att hantera krisen.
Ser framåt
Framöver ser utsikterna för Hållbara utvecklingsmål efter 2020 är blandat. För framgång måste länderna behöva
- minimera skador orsakade av COVID-19,
- återhämta sig snabbt från skadorna,
- hålla på och bygga vidare på de positiva förändringar som infördes i dess sjukvård, sociala skydd och styrningssystem under COVID-19-krisen,
- upprätthålla och stärka de positiva vinsterna med planetrelaterade SDG under COVID-19-krisen, och
- återuppliva ansträngningarna mot hållbar utveckling.
Mäta framsteg
Inom EU
Eurostats rapport "Hållbar utveckling i Europeiska unionen" övervakar framstegen mot hållbarhetsmålen i EU 2020. Rapporten omfattar framsteg som gjorts av EU som helhet och på medlemsstatsnivå. En sammanfattning av rapporten finns tillgänglig här. Eurostat erbjuder också flera interaktiva verktyg som gör det enkelt att utforska Europeiska unionens framsteg mot SDG. Denna sida erbjuder en omfattande men tillgänglig översikt över EU: s framsteg när det gäller varje enskild mål, liksom dess individuella indikatorer. Andra sidor ger en översikt över framsteg på varje SDG för varje europeisk medlemsstat, eller hjälpa besökare att upptäcka vad varje SDG betyder för dem, både i det nationella och det europeiska sammanhanget.
Runt om i världen
Varje år rapporterar FN om de framsteg som gjorts för att uppnå SDG, både på global och nationell nivå.
- FN: s rapport om hållbar utveckling för 2020 finns tillgänglig här..
- Hitta en sammanfattning av globala framsteg mot SDG som har en tidsfrist för 2020 här..
Uppgifter om framstegen mot SDG: erna görs också tillgängliga.
- Använda denna länk för att komma åt data som används för de årliga framstegsrapporterna.
- För data och en översikt över framsteg per land, använd de tillgängliga landsprofilerna här..
Världshälsoorganisationen
Smakämnen Världshälsoorganisationen (WHO), en specialiserad byrå för FN, syftar till att uppnå bättre hälsa för alla, överallt. Det fungerar med 194 medlemsstater, i sex regioner och genom mer än 150 kontor över hela världen. På grund av sin expertis och erkännande är WHO en viktig aktör för att informera och samordna globala åtgärder för att hantera ojämlikhet i hälsa.
1948 definierade WHO hälsa som: ett tillstånd av fullständigt fysiskt, mentalt och socialt välbefinnande och inte bara frånvaro av sjukdom eller svaghet. Detta representerar en övergång till en helhetssyn på hälsan. Detta tillvägagångssätt tar inte bara hänsyn till de direkta orsakerna till fysisk och psykisk ohälsa, utan också de sociala, ekonomiska och miljömässiga faktorer som påverkar hälso- och välbefinnande.
WHO: s avdelning för sociala determinanter för hälsa
Smakämnen WHO: s avdelning för sociala determinanter för hälsa, en del av WHO: s globala kontor, leder WHO: s ansträngningar för att hantera de sociala, fysiska och ekonomiska förhållanden som påverkar hälsan. Den sammanställer och sprider bevis om vad som fungerar för att hantera dessa determinanter, hjälper kapacitetsuppbyggnadsaktiviteter och förespråkar åtgärder.
WHO: s kommission för sociala determinanter för hälsa
WHO: s kommission för Sociala determinanter av hälsa syftar till att stödja länder och globala hälsopartners i att ta itu med de sociala faktorer som leder till ohälsa och ojämlikhet i hälsa. Det ökade medvetenheten om determinanterna för hälsa och behovet av att skapa bättre sociala villkor för hälsan Kommissionens slutrapport levererades 2008.
WHO: s tre miljarder mål
Smakämnen WHO Triple Milliarder mål sätta ambitiösa mål för bättre hälsa för miljarder människor fram till 2023. De fungerar både som ett mått på framsteg och som en politisk strategi. Målen fokuserar på 1 miljard fler människor:
- dra nytta av universell hälsotäckning
- bättre skyddad från nödsituationer
- njuter av bättre hälsa och välbefinnande
Trippel miljarder mål syftar till att avsevärt förbättra hälsan genom evidensbaserad interventioner, förstärkning av hälsoinformationssystem och stöd för folkhälsopolitiken som tar en helhetssyn på hälsan. Mätningen av dessa mål har anpassats till FN: s mål för hållbar utveckling.
För att lära dig mer om framstegen mot målen, besök Triple Billion instrumentpanel,
WHO: s regionkontor för Europa
Lämna ingen bakom
VEM Europas nuvarande arbetsprogrammet kallas Förenade åtgärder för bättre hälsa. Programmet anger prioriteringarna för perioden 2020--2025 baserat på medborgarnas behov och förväntningar från deras hälsovårdsmyndigheter:
- universell och prisvärd tillgång till vård
- effektivt skydd mot nödsituationer
- friska samhällen i som är en del av ett välbefinnande.
Genom det europeiska arbetsprogrammet syftar WHO Europe till att stödja hälsovårdsmyndigheter i medlemsstaterna för att uppfylla dessa förväntningar.
Programmet byggdes på principen om lämnar ingen bakom sigoch därmed integrera åtgärder för att ta itu med de ihållande ojämlikheterna i och mellan länder inom WHO Europas arbete.
Programmets fyra prioriteringar är:
- Smakämnen WHO: s koalition för psykisk hälsa, vars mål är att positionera och främja mental hälsa som en prioritet i WHO: s EU-länder.
- Smakämnen Empowerment via Digital Health-initiativ som bland annat kommer att granska bevis om digital hälsa och lösningar.
- Smakämnen WHO: s europeiska immuniseringsagenda 2030 som syftar till att ta itu med ojämlikheten i vaccinetäckningen inom och mellan europeiska länder.
- Hälsosammare beteenden: införlivar beteendemässiga och kulturella insikter, som syftar till att investera i nya insikter som kan hjälpa till att bygga en hälsokultur som gör det möjligt för alla att göra hälsoval.
WHO Europe Office for Investment for Health and Development
Även känd som WHO: s Venedigkontor, Kontoret för investeringar för hälsa och utveckling tillhandahåller skräddarsytt politiskt stöd till länder för att utforma, genomföra och utvärdera multisektoriell politik hälsa och hälsa. Det genererar och sprider kunskap och hjälper medlemsstaterna genom att bygga partnerskap och nätverk.
Dess arbetsprogram omfattar tre nära sammanhängande områden:
- Sociala bestämningsfaktorer för hälsa och jämlikhet i hälsa
- Friska inställningsnätverk
- Investeringsmetoder för hälsa och välbefinnande.
Rapport om hälsokapitalstatus
WHO: s Venedigs kontor ledde WHO: s rapport från 2019 European Health Equity Status Report. Rapporten identifierade de väsentliga förutsättningarna som krävs för att skapa och upprätthålla ett hälsosamt liv för alla. Rapporten uppmanade regeringarna att vidta politiska åtgärder för att hantera dessa fem villkor, som är:
- god kvalitet och tillgängliga hälsovårdstjänster
- inkomstsäkerhet och socialt skydd
- anständiga levnadsvillkor
- socialt och mänskligt kapital
- anständiga arbets- och anställningsvillkor.
Rapporten gav bevis för att dessa förhållanden driver ojämlikhet i hälsa i alla de 53 medlemsstaterna i regionen och innehåller lösningar för att minska dessa ojämlikheter. Det åtföljdes av en rapport om fallstudier av framgångshistorier, lovande metoder och lektioner.
WHO Pan-American Health Organization
PAHO: s oberoende kommission för jämställdhet i Amerika studerade de främsta orsakerna till ojämlikhet i Amerika och utvärderade de tillgängliga faktorer som leder till ojämlikhet i Amerika. Kommissionen publicerade sin slutrapport innehåller 12 rekommendationer under 2019.
År 2020, PAHO bedömde 32 nationella hälsoplaner att rapportera om och hur länder i Amerika integrerar resultaten av hälsokapital i strategiska handlingslinjer inom hälsosektorn. Det ger en ögonblicksbild av tillvägagångssätt och framsteg, vilket möjliggör kunskapsdelning mellan länder om alternativ för uppmärksamhet på rättvisa i hälsopolitiken. Det kommer också att underlätta framtida övervakning av trender för integrering av mål och tillvägagångssätt för hälsokapital i politik.
Mer information om PAHO: s arbete med hälsojämlikhet finns tillgänglig här..
WHO: s regionkontor för Afrika (AFRO)
AFRO:s program för sociala och ekonomiska bestämningsfaktorer för hälsa ger tekniskt stöd till medlemsstaterna och WHO för att minska jämställdhetsgapet i hälsa genom åtgärder för hälsans bestämningsfaktorer. Dess webbplats erbjuder en rad dokumenterade erfarenheter från länder om att ta itu med de sociala bestämningsfaktorerna för hälsa, samt om att göra framsteg mot Riodeklarationen om miljö och hälsa.
FN: s barnfond (UNICEF)
UNICEF arbetar med regeringar och partners, inklusive det civila samhället, för att leverera majoriteten av sina program. Dess arbete bygger på målen för hållbar utveckling och behandlar både hälsa och hälsans bestämningsfaktorer. En fullständig översikt över UNICEFs aktiviteter för att nå SDG: erna finns här..
UNICEF: s hälsostrategi 2016 - 2030
Smakämnen UNICEF: s hälsostrategi 2016 - 2030 fastställer två övergripande mål: att förhindra dödsfall hos mödrar, nyfödda och barn och att främja hälsa och utveckling för alla barn. För att uppnå dessa mål tar UNICEF följande tre tillvägagångssätt:
- Åtgärdande av ojämlikheter i hälsoresultat
- Stärka hälsosystem, inklusive beredskap, reaktion och motståndskraft
- Främja integrerade strategier och program för flera sektorer.
Undersökningar av flera indikatorer
Använda UNICEF-stödda Undersökningar av flera indikatorer (MICS), länder runt om i världen undersöker regelbundet hushåll för att få insikt i nyckelindikatorer för barns och kvinnors välbefinnande. Undersökningen hjälper regeringar att identifiera de som är mest missgynnade och som behöver ingripa. De UNICEFs Innocenti-kontor för forskning samlar in en stor mängd data om hälsa och faktorer som avgör hälsan hos barn och familjer över hela världen. Data, tidskriftsartiklar och datavisualiseringar finns tillgängliga här..
FN: s utvecklingsprogram (UNDP)
UNDP arbetar i 170 länder och territorier runt om i världen för att utrota fattigdom samtidigt som de skyddar planeten. Det hjälper länder att utveckla starka strategier, färdigheter, partnerskap och institutioner så att de kan upprätthålla sina framsteg. Dess arbete leds av FN: s mål för hållbar utveckling.
FN: s särskilda rapportörer
FN: s specialrapporter granskar, övervakar, ger råd och offentligt rapporterar om globala utmaningar. Specialrapporten om extrem fattigdom och mänskliga rättigheter och specialrapporten om rätten till fysisk och psykisk hälsa underlättar förvärvet av kunskap om och åtgärder för hälsokapital över hela världen.
Internationella organisationen för migration (IOM)
IOM är en FN: s organisation som är dedikerad till att främja human och ordnad migration till förmån för alla. De Migrationshälsoavdelningen levererar och främjar omfattande, förebyggande och botande hälsoprogram som är fördelaktiga, tillgängliga och rättvisa för migranter och rörliga befolkningar.
Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD)
OECD är en internationell organisation som arbetar för att bygga bättre politik för bättre liv. Dess mål är att utforma politik som främjar välstånd, jämlikhet, möjligheter och välbefinnande för alla.
Inom hälsoområdet, OECD hjälper länder att uppnå högpresterande hälsosystem. Det görs genom att mäta hälsoresultat och användningen av hälsosystemets resurser, samt genom att analysera policyer som förbättrar tillgången, effektiviteten och kvaliteten på vården.
Förutom att tillhandahålla omfattande uppgifter om hälsa och bredare sociala och ekonomiska indikatorer, publicerar OECD halvårsrapporter om hälsa och utbildning i OECD-regionen.
Andra initiativ och organisationer
Global hälsa 50/50
Global Health 50/50 är ett oberoende, evidensdrivet initiativ som syftar till att främja åtgärder och ansvarsskyldighet för jämställdhet i global hälsa. Det förespråkar en könslins, jämställdhet mellan könen och hälsa jämställdhet i kärnan i allt det gör. Det fungerar som en kanal som sammanför akademisk forskning, kunskap om hur policyförändringar kan ske och förespråkande för att ändra politik och praktik.
Bland andra resurser erbjuder Global Health 50/50 en Kön och hälsoindex, ett intervall av how-to guider för att hantera ojämlikhet mellan könen i hälsa, och a självbedömning verktygslåda. Hitta resursdatabas här.
International Union for Health Promotion and Education (IUHPE)
Smakämnen IUHPE uppdrag är att främja global hälsa och välbefinnande och att bidra till att uppnå rättvisa i hälsa mellan och inom länder. IUHPE är ett oberoende globalt nätverk som åtar sig att förbättra hälsa och välbefinnande genom utbildning,
samhällsåtgärder och sund allmän ordning.
IUHPE arbetar specifikt med ämnena icke-smittsamma sjukdomar, hållbar utveckling, sociala faktorer som avgör hälsa och hälsofrämjande system. Det ger specifikt kunskap, resurser och verktyg för de organisationer som arbetar med dessa ämnen.
Initiativet Health Equity
Smakämnen Initiativ från Health Equity syftar till att odla och vårda nästa generations ledarskap och att bygga en samarbetsgrupp för att främja hälsokapital i Sydostasien och Kina. Samhällsprogrammet samlar yrkesverksamma från ett brett spektrum av sektorer och discipliner för att främja nästa generation av ledarskap inom förespråkande för social rättvisa.
University of Global Health Equity
Baserat i Rwanda, University of Global Health Equity främjar nästa generation av globala vårdpersonal. Det syftar till att skapa ledare och förändringsföretag som strävar efter att leverera mer rättvisa kvalitetstjänster för alla. Program erbjuds studenter som har erfarenhet som (hälso-) vårdpersonal, forskare och folkhälso- och policyexperter för att säkerställa att studenter förstår komplexiteten i att leverera vård i alla miljöer.