EU-institutioner
COVID-19-pandemin har satt hälsa högt på den europeiska agendan. Det är uppenbart att ett internationellt synsätt på folkhälsan är viktigt. Europeiska unionen hjälper medlemsstaterna att förbättra och skydda folkhälsan och samarbeta för att ta itu med vanliga problem och hot. Som reaktion på pandemin och krisen har EU tagit flera nya initiativ och gjort finansiering tillgänglig för att begränsa spridningen av viruset och för att underlätta en snabb och hållbar återhämtning från krisen. Men vad är de olika institutionerna i Europeiska unionen exakt och hur hjälper de till att förbättra hälsan i Europa?
Europeiska fördragen och hälsan
Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget, Lissabonfördraget) utgör en rättslig grund för EU hälsa politik och fördelning av befogenheter och ansvarsområden för folkhälsan mellan EU och dess medlemsstater. EU har en viktig roll att spela för att förbättra folkhälsan, förebygga och hantera sjukdomar, mildra källor till fara för människors hälsa och harmonisera hälsostrategier mellan medlemsstaterna.
EU: s hälsopolitik har tre strategiska mål:
- Främjar god hälsa.
- Skydda medborgarna från hälsorisker
- Stöd för dynamiska hälsosystem
För att uppnå dessa mål fastställs i fördraget fyra huvudområden som uttryckligen behandlar hälsa ur juridisk synvinkel:
- Artikel 168: Folkhälsa (skydd av folkhälsan och hälsofrämjande)
- Artikel 114: Tillnärmning av lagar (anpassning av nationella lagar för att följa EU-lagstiftningen)
- Artikel 191: Miljö (skydd av människors hälsa)
- Artiklarna 153, 156: Socialpolitik (skydd av arbetstagarnas hälsa och säkerhet och förebyggande av arbetsolyckor och sjukdomar)
- Artikel 169: Konsumentskydd (skydd av konsumenternas hälsa och säkerhet)
- Artikel 9: fastställer en princip för att definiera och genomföra EU: s politik och verksamhet för att "ta hänsyn till krav kopplade till främjandet av en hög sysselsättningsnivå, garantera ett adekvat socialt skydd, kampen mot social utestängning och en hög utbildningsnivå, utbildning och skydd av människors hälsa. ”
EU:s åtgärder på hälsoområdet kompletterar nationella policyer och initiativ för att säkerställa hälsoskydd i all EU-politik (en "Health in All Policies"-strategi). Men enligt Lissabonfördraget har EU:s medlemsstater huvudansvaret för att organisera de nationella hälsosystemen och tillhandahålla hälso- och sjukvård.
Genom strategin "Hälsa för tillväxt" och dess åtgärdsprogram (2014-2020) samt en sekundär lagstiftning har EU framgångsrikt genomfört en omfattande hälsopolitik. De EU4Health-programmet kommer att fortsätta att tillhandahålla finansiering 2021-2027.
Referenser och mer information:
- Europaparlamentet, faktablad om Europeiska unionen: folkhälsa (åtkom 15 februari 2021)
- Europaparlamentets forskningstjänst, EPRS Ideas Papers. Tänker på framtida EU-politik. EU: s folkhälsopolitik (2020). (Åtkomst den 15 februari 2021)
- Scott L. Greer, Nick Fahy, Sarah Rozenblum, Holly Jarman, Willy Palm, Heather A. Elliott och Matthias Wismar (2019). Allt du alltid ville veta om Europeiska unionens hälsopolitik men var rädd att fråga, Andra utgåvan, Europeiska unionens observatorium för hälsosystem och politik / WHO
- Europeiska kommissionens direktorat för hälsa och livsmedelssäkerhet (GD SANTE), Översikt
"Alla europeiska medborgare har samma rätt till hälsa. NextGenerationEUs resurser kommer därför att rikta mot vårdsystemens motståndskraft."
Europeiska kommissionens ordförande Ursula von der Leyen, Regionkommitténs tal 2020
Europeiska kommissionen
Smakämnen Europeiska kommissionen främjar EU: s allmänna intresse genom att föreslå och genomdriva lagstiftning. Den genomför Europaparlamentets och EU: s beslut. Det fungerar också som fördragets väktare, liksom hur EU: s budget och finansiering används. Kommissionen består av ett team av kommissionärer, en från varje medlemsstat. Den är organiserad i avdelningar som kallas generaldirektorat.
År 2013 publicerade Europeiska kommissionen sin ”Rapport om ojämlikhet i hälsa i Europeiska unionen'. Rapporten beskriver de viktigaste åtgärder som kommissionen har vidtagit mellan 2000 och 2013 för att genomföra 2009 Meddelande "Solidaritet i hälsa: Minska ojämlikheter i hälsa i EU". I detta meddelande redogörs för kommissionens åtgärder vid den tiden för att ta itu med ojämlikhet i hälsa. Det utfärdades av kommissionens generaldirektorat för hälsa och livsmedelssäkerhet (GD SANTE) och sysselsättning, sociala frågor och inkludering (GD EMPL).
Ytterligare kommissionens meddelanden om "Investera i hälsa '(2013) och igen 'Effektiva, tillgängliga och elastiska hälsosystem'' (2014) hade ojämlikheter i hälsa som ett av (i) direkta mål. Två gånger per år utfärdar Europeiska kommissionen och Organisationen för ekonomiskt och socialt samarbete (OECD) studier och rapporter om "Health in a Glance: State of Health in the EU", som beskriver ojämlikhet i hälsa.
Sedan 2013 har det inte funnits någon särskild kommissionsrapport eller meddelande om ojämlikhet i hälsa. Men mot bakgrund av COVID-19-krisen arbetar Europeiska kommissionen för att bygga en stark Europeiska hälsounionen. Dess mål är att bättre skydda Europas medborgares hälsa, utrusta EU och dess medlemsstater för att bättre förebygga och ta itu med framtida pandemier och förbättra motståndskraften i Europas hälsosystem.
Generaldirektoratet för hälsa och livsmedelssäkerhet - GD SANTE
GD SANTE utvecklar och genomför kommissionens politik för livsmedelssäkerhet och folkhälsa. Det har utvecklat en specifik webbsida om sociala determinanter och ojämlikheter i hälsa.
GD SANTE inrättade en Styrgrupp för hälsofrämjande, sjukdomsförebyggande och hantering av icke-smittsamma sjukdomar 2016. Styrgruppen består av en medlem per medlemsstat. Det ger Europeiska kommissionen råd om att utveckla sin verksamhet. Det stöder också medlemsstaterna i att uppnå de frivilliga globala målen för FN / WHO om icke-överförbar sjukdom och Hållbara utvecklingsmål genom att underlätta genomförandet av evidensbaserad bästa praxis i EU-länderna.
Smakämnen EU: s hälsopolitiska plattform samlar paraplyorganisationer som företräder europeiska intressenter inom folkhälsa och hälso- och sjukvård. Det fungerar som ett verktyg för att diskutera, dela kunskap och god praxis. Plattformen underlättar arbetet med expertgrupper och Gemensamma åtgärder. Det underlättar också arbetet med tematiska nätverk som samlar intressentorganisationer för att arbeta med specifika ämnen. Dessa nätverk ger gemensamma uttalanden för att leda kommissionens arbete.
GD SANTE och dess verkställande organ ansvarar för att upprätta årliga arbetsprogram genom vilka EU: s prioriteringar och hälsorelaterade åtgärder genomförs, med hjälp av olika EU-finansieringsmekanismer och program, särskilt EU: s hälsoprogram. EU: s senaste hälsoprogram - EU4Health - kommer att genomföras 2021-2027 (se avsnittet om EU-finansiering).
Generaldirektoratet för sysselsättning, sociala frågor och inkludering - GD EMPL
Att vara aktiv inom områdena sysselsättning, sociala frågor och inkludering, GD EMPLarbete berör många av avgörande faktorer för hälsan.
Ett viktigt verktyg som fungerar som en kompass för hur och i vilken riktning EU bör inrikta sin politik för social integration är Europeiska pelare för sociala rättigheter. Pelaren innehåller 20 principer organiserade i tre kapitel: lika möjligheter och tillgång till arbetsmarknaden; rättvisa arbetsförhållanden; socialt skydd och inkludering. Princip 16 i pelaren hänvisar till hälsa: "Alla har rätt till snabb tillgång till prisvärd, förebyggande och botande vård av god kvalitet". År 2020 utfärdade Europeiska kommissionen en Meddelande om ”Ett starkt socialt Europa för rättvisa övergångar, som beskriver byggstenar för att skapa starka grunder för sociala rättigheter i EU.
Sociala investeringar innebär att investera i människor. Politik fokuserar på att stärka människors färdigheter och kapacitet och stödja dem att delta fullt ut i sysselsättningen och det sociala livet. System för socialt skydd är system som hjälper människor att tillgodose behoven i livet och skydda dem och deras familjer mot risker.
Europeiska kommissionen stöder och kompletterar medlemsstaternas politik inom social integration och socialt skydd. Mer information om kommissionens arbete med socialt skydd och inkludering finns tillgängligt här..
Smakämnen Europeiska sysselsättningsstrategin (EES) är en uppsättning gemensamma mål och mål för sysselsättningspolitiken. Huvudsyftet är att skapa fler och bättre arbetstillfällen i hela EU. Det är en del av Europa 2020 tillväxtstrategi och det implementeras genom europeiska terminen.
Varje EU-arbetare har ett visst minimum rättigheter på jobbet. Dessa gäller hälsa och säkerhet på jobbet, lika möjligheter för kvinnor och män, skydd mot diskriminering, arbetsrätt.
Idag förändrar den tekniska utvecklingen, globala och demografiska förändringar de färdigheter vi behöver i vårt sätt att arbeta, lär oss, deltar i samhället och leder vår vardag. Att ha rätt färdigheter är viktigt för individer att anpassa sig till dessa förändringar och säkerställa deras välbefinnande samtidigt som de bidrar till samhälle, produktivitet och ekonomisk tillväxt. De Europeiska kunskapsagendan av den 1 juli 2020 fastställs en femårig handlingsplan med 12 åtgärder för att förse människor i Europa med bättre färdigheter.
Smakämnen Program för sysselsättning och social innovation (EaSI) är ett finansieringsinstrument på EU-nivå för att främja en hög kvalitetsnivå och hållbar sysselsättning. Det garanterar adekvat och anständigt socialt skydd, bekämpar social utslagning och fattigdom och förbättrar arbetsförhållandena.
Smakämnen Europeiska socialfonden (ESF) är Europas viktigaste instrument för att stödja jobb, hjälpa människor att få bättre jobb och säkerställa rättvisare jobbmöjligheter för alla EU-medborgare. Det fungerar genom att investera i Europas humankapital - dess arbetare, ungdomar och alla som söker jobb. Det förbättrar arbetsutsikterna för miljontals européer, särskilt de som har svårt att få arbete.
Ta reda på mer om EU-finansiering här..
Det finns många fler EU-strategier som antingen direkt eller indirekt åtgärdar ojämlikheter i hälsa. Du hittar dessa exempel i vår resursdatabas.
Europaparlamentet
Smakämnen Europaparlamentet (EP) representerar människors intressen när det gäller EU-lagstiftning. Ledamöter av Europaparlamentet väljs direkt av väljare i alla medlemsstater. Det är ett viktigt forum för politisk debatt och beslutsfattande på EU-nivå och för att säkerställa att andra EU-institutioner arbetar demokratiskt.
Parlamentet är medlagstiftare, det har befogenhet att anta och ändra lagstiftning och beslutar om den årliga EU-budgeten på lika villkor med rådet. Den övervakar kommissionens och andra EU-organ och samarbetar med de nationella parlamenten i EU-länderna för att få deras bidrag. Den är organiserad kring olika politikområden, av vilka flera har (id) direkt relevans för ojämlikheter i hälsa.
Europaparlamentets ENVI-kommittén är en arbetsgrupp med 81 ledamöter som arbetar med miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet. En annan relevant kommitté är EMPL (sysselsättning och social integration).
I mars 2011 antog Europaparlamentet resolutionen Minska ojämlikheter i hälsa i EU. Dokumentet understryker behovet av att:
- göra en mer rättvis fördelning av hälsan till en del av våra övergripande mål för social och ekonomisk utveckling;
- förbättra data- och kunskapsbaserna (inklusive mätning, övervakning, utvärderingoch rapportering);
- bygga engagemang över hela samhället för att minska ojämlikheten i hälsa;
- tillgodose behoven hos utsatta grupper; och
- utveckla EU: s politik för att minska ojämlikheten i hälsa.
2013 publicerade Europaparlamentet en rapport om Krisens inverkan på tillgång till vård för utsatta grupper. Rapporten betonar att ojämlikheten i tillgången till vård har ökat på grund av den finansiella krisen som drabbade EU under 2011. Den uppmanar också medlemsstaterna att vidta åtgärder för att ta itu med denna fråga.
År 2015 antog Europaparlamentet resolutionen Minska ojämlikheter med särskilt fokus på barnfattigdom. I resolutionen rekommenderas att investera i utbildning och vård i tidig barndom som en åtgärd för att minska ojämlikheten i ung ålder och förhindra risken för fattigdom och utslagning i vuxenlivet. Detta lägger grunden för framgångsrikt livslångt lärande, social integration och anställbarhet.
År 2021 en rapport om Minska ojämlikheter med särskilt fokus på fattigdom i arbetet var adopterad. Det rekommenderade åtgärder inom området hälsosamma och prisvärda (sociala) bostäder, hälsa och säkerhet på arbetsplatsen, inklusive förebyggande av arbetsskador och psykiska problem, hälsa och socialt skydd för viktiga arbetstagare.
Europeiska rådet och Europeiska unionens råd
Smakämnen Europeiska rådet är EU-institutionen som definierar Europeiska unionens allmänna politiska inriktning och prioriteringar. Dess roll är att ge drivkraft för EU: s utveckling, men den utövar ingen lagstiftningsfunktion. Rådet representerar medlemsstaternas regeringar. Medlemsstaternas stats- eller regeringschefer, tillsammans med dess ordförande och kommissionens ordförande.
Smakämnen Europeiska unionens råd (ofta kallat ”rådet”) representerar medlemsstaternas regeringar. Det är där nationella ministrar från varje EU-land träffas för att anta lagar och samordna politik. EU: s råd har fem huvudroller:
- Förhandla och anta EU-lagar
- Samordna medlemsstaternas politik
- Utveckla EU: s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik
- Avsluta internationella avtal
- Anta EU: s budget
Rådets resolutioner, uttalanden och slutsatser antas efter en debatt under ett rådsmöte. Även om de inte tänker ha rättsliga effekter, används de vanligtvis för att uttrycka politisk ståndpunkt eller engagemang. EU-rådet behandlade ojämlikheter i hälsa i flera slutsatser de senaste åren, även inom olika politikområden.
- Rådets slutsatser från 2020 om Farm to Fork-strategi
- Rådets slutsatser 2020 om rådets slutsatser om Demografiska utmaningar - vägen framåt
- Rådets slutsatser 2020 Förbättring av luftkvaliteten
- Rådets slutsatser från 2019 om "Ekonomi för välbefinnande"
- Rådets slutsatser 2019 En ny EU-strategisk ram för hälsa och säkerhet i arbetet: Att förbättra genomförandet av arbetsmiljö i EU
- Rådets slutsatser 2018 integrerade utvecklingspolitiken för tidiga barn som ett verktyg för att minska fattigdom och främja social integration
- Rådets slutsatser 2017 hälsa i det digitala samhället - göra framsteg inom datadriven innovation inom hälsoområdet
- Rådets slutsatser 2014 den ekonomiska krisen och vården
- Rådets slutsatser 2014 näring och fysisk aktivitet
Ordförandeskap för EU: s råd
Rådets ordförandeskap roterar bland EU: s medlemsstater var sjätte månad. Det land som innehar ordförandeskapet är ansvarigt för att driva fram rådets arbete med EU-lagstiftning och säkerställa kontinuiteten i den politiska agendan, lagstiftningsprocesserna och samarbetet mellan stater.
Som medlem av ordförandeskapet fastställer en medlemsstat ett prioriteringsprogram som ska uppnås.
- Under Finlands ordförandeskap 2019 nådde rådet slutsatser om '' Välmående ekonomi ''
- Det österrikiska ordförandeskapet 2018 publicerade en rapport om Ansluta livsmedelssystem för medfördelar: Hur kan livsmedelssystem kombinera dietrelaterad hälsa med miljömässiga och ekonomiska politiska mål?
- Det holländska ordförandeskapet 2016 utarbetade en rapport om Integrerade metoder för att bekämpa fattigdom och social utestängning. Bästa praxis från EU: s medlemsstater.
- Det italienska ordförandeskapet 2014: Obs: ”Investera i hälsa: den” saknade dimensionen ”i Europa 2020-strategin”.
- Under det polska ordförandeskapet 2011 nådde rådet slutsatser om stänga hälsoklyftor inom EU genom samordnade åtgärder för att främja hälsosamma livsstilsbeteenden.
- Det ungerska ordförandeskapet 2011 antog rådets slutsats ”Mot moderna, lyhörda och hållbara hälsosystem”.
- Det belgiska ordförandeskapet 2010 organiserade en konferens på hög nivå med titeln Att minska ojämlikheten i hälsa ur ett regionalt perspektiv: vad fungerar, vad gör det inte?. Det höll också en konferens på hög nivå om miljöhälsa och sociala sårbarheter.
- Under det spanska ordförandeskapet 2010 drog rådet slutsatser om rättvisa och hälsa i alla politikområden: Solidaritet i hälsa. Den organiserade en konferens på hög nivå med titeln Att flytta framåt i hälsa, och producerade en rapport om övervakning av sociala faktorer som avgör hälsa och minskning av ojämlikhet i hälsa.
- Det svenska ordförandeskapet 2009 nådde rådets slutsatser om ämnet hälsosamt och värdigt åldrande, samt att organisera en konferens om ämnet.
- Enligt finska 2006 infördes strategin Hälsa i alla politikområden. Rådet nådde slutsatser på HiAP anordnades en konferens på hög nivå och ordförandeskapet tog fram en rapport med titeln Hälsa i alla politikområden: framtidsutsikter och potentialer.
- Det brittiska ordförandeskapet 2005 höll ett toppmöte om att bekämpa ojämlikhet i hälsa. Den publicerade också två rapporttitlar Ojämlikhet i hälsa: Europa i profiloch Ojämlikhet i hälsa: En utmaning för Europa.
Europeiska investeringsbanken
Smakämnen Europeiska investeringsbanken är Europeiska unionens offentliga utlåningsinstitution, vars aktieägare är Europeiska unionens medlemsstater. Kort sagt är EIB Europeiska unionens bank och arbetar därför nära och alltmer med de andra EU-institutionerna för att genomföra EU: s politik. EIB gör lån direkt till projektansvariga (offentliga, privata, ideella) - främst över 25 miljoner euro. När mindre lån är inblandade öppnar EIB kreditrader för finansiella mellanhänder (ofta nationella eller regionala banker) som sedan ger billigare lån till företag (offentliga, privata, ideella). Detta görs genom Europeiska investeringsfonden (EIF). EIB är aktiv inom hälso- och sjukvård och har - enligt sin statistik - hjälpt till att förbättra vården för 27.3 miljoner människor under 2018. De arbetar med tre huvudprinciper som styr valet av projekt för finansiering:
- Att möjliggöra universell tillgång till effektiva, säkra och prisvärda förebyggande och botande hälsovårdstjänster.
- Tillhandahållande av hållbara hälsotjänster;
- Projekt med det högsta förväntade ekonomiska värdet för samhället, med beaktande av resultat och effekter, såsom hälsoresultat, sysselsättningsskapande och sociala vinster.
Europeiska ekonomiska och sociala kommittén
Smakämnen Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) är ett EU-rådgivande organ som är rösten för det organiserade civila samhället i Europa. Den består av företrädare för arbetstagar- och arbetsgivarorganisationer och andra intressegrupper. EESK avger yttranden om EU-frågor till Europeiska kommissionen, EU: s råd och Europaparlamentet och fungerar därmed som en bro mellan EU: s beslutsfattande institutioner och EU-medborgare. På det sättet ger det intressegrupper ett formellt yttrande om EU: s lagstiftningsförslag. Mer information om EESK: s roll och uppgifter finns här..
Europeiska regionkommittén
Smakämnen Europeiska Regionkommittén (ReK) är ett EU-rådgivande organ som består av lokalt och regionalt valda representanter från alla 27 medlemsstater. ReK är rösterna för regioner och städer i EU och ger dem ett formellt yttrande i EU: s lagstiftning. Detta gör det möjligt för dem att dela sin åsikt om EU-lagstiftning som direkt påverkar regioner och städer och säkerställer att de regionala och lokala myndigheternas ställning och behov respekteras. Mer information om ReK: s roller och uppgifter finns här..
Europeiska revisionsrätten
Smakämnen Europeiska revisionsrätten”(ECA) uppdrag är att bidra till att förbättra EU: s ekonomiska förvaltning, främja ansvarsskyldighet och öppenhet och fungera som den oberoende förmyndaren för unionsmedborgarnas ekonomiska intressen.
EuroHealthNets policyplattform
EuroHealthNets policyplattform hjälper organisationer att förstå och förutse politiska förändringar på europeisk nivå och att hjälpa till att göra sina röster hörda på den europeiska scenen.
För att ta reda på mer om plattformens arbete och om att vara en del av plattformen besök vår hemsida.
