Policys
Hälsa är båda a medicinsk och ett socialt fråga. Hälsostatus och ojämlikheter är kopplade till faktorer som individer kan inte tala ensamma. Det uppskattas att 80-85% av det som är viktigt för att ta itu med ojämlikhet i hälsa ligger utanför hälsosystemens kontroll. I detta avsnitt behandlar vi kort policy åtgärder som hjälper till att ta itu med de bakomliggande orsakerna till ojämlikhet och främja hälsa och välbefinnande för alla.
Att vidta åtgärder för att minska ojämlikheten i hälsa kräver inte en separat hälsoagenda, utan åtgärder över hela samhället (...) En debatt om hur man kan stänga hälsoklyftan måste vara en debatt om vilken typ av samhälle människor vill ha.
- Professor Sir Michael Marmot
För de mest anmärkningsvärda policyerna och policyanalyserna med fokus på hälsa, besök vår resursdatabas.
Policy för att minska och förhindra hälsa ojämlikhet
Policy för att minska ojämlikhet i hälsa är en politik som syftar till att leverera de grundläggande förutsättningarna för ett hälsosamt liv för alla. Eftersom orsakerna till ojämlikheter i hälsan är komplexa finns det ingen enda lösning för att hantera utmaningen. Regeringar och de som arbetar i olika statliga sektorer, finansiella, ekonomiska, sociala, hälso- och sjukvård etc., såväl som privata aktörer och medborgare måste arbeta tillsammans.
Ojämlikheter i hälsa orsakas delvis av ojämlikhet i inkomst, makt och förmögenhet i hela befolkningen. Vi kan minska dem genom att förbättra förhållandena där vi är födda, växa, leva, arbeta och åldras. Dessa är de avgörande faktorer för hälsan.
Världshälsoorganisationen (WHO) har identifierat fem viktiga förutsättningar för ett hälsosamt liv:
- Hälso tjänster
- Inkomstförsäkring och socialt skydd
- Levnadsvillkor
- Socialt och mänskligt kapital
- Anställnings- och arbetsvillkor
WHO Hälsokapitalverktyg (2019) kopplar dessa fem väsentliga villkor för ett hälsosamt liv till politikområden där det finns starka bevis för åtgärder. Verktyget följer med WHO Health Equity Status Report (HESRi 2019). Den utvecklades för att stödja länder i ansträngningar att övervaka, vidta och stärka politiska åtgärder på dessa områden och för att minska ojämlikheten i hälsa.
europeiska terminen
Dessa fem områden är exakt de som omfattas av Europeiska pelaren för sociala rättigheter (EPSR). Den "sociala pelaren" är ett åtagande från medlemsstaterna att ta itu med sociala utmaningar i sina system och garantera ett minimum av sociala rättigheter. Viktigare är att 'Social resultattavlaövervakar EU-medlemsstaternas framsteg. Den anger var länder måste investera för att minska eller förhindra ojämlikhet i hälsa.
Europeiska kommissionen planerar att integrera EPSR i programmet europeiska terminen EU: s årliga cykel för samordning av den ekonomiska och sociala politiken. Naturligtvis speglar detta en betydande möjlighet att ta itu med ojämlikheter i hälsa på ett holistiskt sätt.
Letar du efter mer information om EU: s politiska åtgärder?
Sidan på Europeiska institutioner förklarar varje kropps roll när det gäller att ta itu med hälsa.
Letar du efter mer information om EU: s åtgärder för hälsoskydd? Vår EU: s åtgärdssektion förklarar den europeiska terminen, The Europeiska pelaren för sociala rättigheter, såväl som Gemensamma åtgärder och initiativ om ojämlikhet i hälsa
Viktiga principer och faktorer
Faktorer som konsekvens i politiken, ansvarsskyldighet och delaktighet är också mycket viktiga för att driva hälsa. För att säkerställa att dessa faktorer är på plats beror det i sin tur på starka metoder övervaka hälsoskillnader och utvärdera åtgärder för att hantera dem.
Nya metoder för finansiering mellan sektorer kan hjälpa till att optimera fördelningen av befintliga resurser och deras inverkan på att minska ojämlikheten i hälsa1Finansiering mellan sektorer för hållbar utveckling, UNDP, 2019. Dessutom har bevis och rekommendationer börjat dyka upp om hur man skapar "politisk vilja" för åtgärder för hälsoskyddeftersom många erkänner att "Hälsa är ett politiskt val".
Principen om proportionell universalism innebär resurser och tillhandahållande av samhällsomfattande tjänster i en skala och intensitet som står i proportion till graden av behov. Det har föreslagits som en lösning för att minska ojämlikheten i hälsa. Även om principen är attraktiv i teorin, implementeras den sällan i praktiken.2Francis-Oliviero, F., Cambon, L., Wittwer, J., Marmot, M., Alla Francois. Teoretiska och praktiska utmaningar med proportionell universalism: en recension Rev Panam Salud Publica. 2020; 44: e110.
Det är vanligare att tillämpa en kombination av universella och riktade åtgärder för att minska ojämlikheten i hälsa.
Till exempel kan universella åtgärder som reglerings- och marknadsföringsåtgärder bidra till att minska ojämlikheten i hälsa genom att göra viktiga varor som vatten, sanitetstjänster och energi tillgängliga för alla. Åtgärder som tobaksförbud eller livsmedelsreformulering för att minska salt- eller sockernivån kan också göra det lättare för människor att göra hälsosamma val.
Samtidigt behövs också riktade åtgärder för att säkerställa att människor i mindre gynnade situationer har tillgång till de grundläggande förutsättningarna för ett hälsosamt liv. Sådana åtgärder kan exempelvis innefatta icke-stigmatiserande tillvägagångssätt som säkerställer att barn från familjer med låg inkomst får en hälsosam och näringsrik måltid i skolan eller subventionerat boende för dem med låg inkomst.
Hälsa i alla politikområden
Hälsosektorn kan inte på egen hand minska ojämlikheten i hälsa. Det kan dock ta ledningen när det gäller att lyfta fram vikten av frågan. Folkhälsosektorn kan också se till att övervaknings- och offentliga rapporteringssystem finns för att driva politisk och allmän oro.
För att minska ojämlikheten i hälsa bör hälso- och sjukvårdspersonal ta en 'Hälsa i alla riktlinjer' närma sig. Det innebär att arbeta med andra sektorer för att uppmuntra och göra det möjligt för dem att spela sin roll för att hantera denna utmaning. Folkhälsosektorn bör se till att andra överväger hur deras politik och handlingar påverkar också olika grupper av människor.
Exempel på hälsa i alla policyer i aktion
Smakämnen Holländsk nationell Heath-politik (2020-2024) uppmuntrar vårdpersonal att se bortom sina egna kompetensområden för att identifiera hur man uppnår mest hälsovinster. Den har en uttrycklig ambition att minska ojämlikheten i hälsa genom att ta itu med hälsans determinanter. Till exempel stöder hälsovårdsministerietFriska In'Program som är aktivt i 150 kommuner över hela Nederländerna och samlar ett stort antal intressenter. Det syftar till att stimulera och stärka lokala tillvägagångssätt för att minska ojämlikhet i hälsa genom att uppmuntra deltagande, beakta människors beteende och förmåga och ta itu med den fysiska och sociala miljön samt förebyggande och vårdfrågor.
I Finland har flersektoriella ”hälso- och välbefinnande” -grupper på olika regeringsnivåer fått den lagstadgade uppgiften att behandla och överväga information om socioekonomiska skillnader i hälsa. På grundval av den informationen deltar de i sektorsövergripande hälsosamarbete. Finland, en ledande aktör inom detta område, leder arbetet med hälsa inom alla politikområden för EU: s gemensamma åtgärd för ojämlikhet i hälsa (JAHEE) och undersöka hur strategin implementeras i två kommuner i Finland, liksom andra i hela EU. Vissa finska kommuner och andra JAHEE-partners utforskar också hur man mäter ojämlikheter i hälsa på lokal nivå för att bestämma de bästa åtgärderna.
COVID-19 och politik för ojämlikhet i hälsa
COVID-19 är inte bara en pandemi, det är en syndemi. Det vill säga att det samverkar med och förvärrar befintliga sociala ojämlikheter i kronisk sjukdom och sociala determinanter av hälsa. Det har gjort befintliga sociala, ekonomiska och politiska ojämlikheter tydligare för alla.
Läs mer om COVID-19-pandemin som syndemi i detta faktablad.
Det behövs policy för att stödja de grupper som redan kämpade och vars situation har försämrats ytterligare på grund av sjukdomens primära och sekundära effekter. Dessa inkluderar:
- barn med låg inkomst eller på annat sätt utsatta familjer
- äldre
- personer i lågavlönade vårdtjänster eller andra viktiga serviceyrken
- plattformsarbetare
- kvinnor som jonglerar arbete och (obetalda) vårdtjänster
- de med psykiska problem.
Fonder investeras och politiska åtgärder vidtas för att "bygga upp bättre". Dessa åtgärder måste ta itu med de underliggande strukturer som orsakar orättvisor som påverkar sådana grupper. Detta är viktigt för att undvika en ytterligare utvidgning av redan bestående hälsoklyftor och ytterligare skador på individuellt och socialt kapital.
Exempel på arbete med policy och COVID-19
Rapporten Build Back Fairer: The Covid-19 Marmot Review. Olikheterna i pandemi, socioekonomi och hälsa i England (2020) undersöker ojämlikhet i COVID-19-dödlighet. Den tittar också på effekterna på pandemin på sociala och ojämlikheter och de samhälleliga reaktionerna på den och ger rekommendationer.
Många regeringar, byråer och andra intressenter utforskar och vidtar de åtgärder som behövs. Finish Institute of Public Health (THL) är till exempel ge vägledning om hur kommuner kan stödja hälsa och välbefinnande under pandemin, som belyser vilka grupper som behöver särskild uppmärksamhet och vad som kan göras.
Hälsoministeriet i Spanien har också utfärdat en rapport om Health Equity and COVID-19: Analys och förslag för att ta itu med epidemiologisk sårbarhet relaterad till sociala ojämlikheter som fokuserar på social sårbarhet, klinisk sårbarhet och ytterligare epidemiologisk sårbarhet och deras samverkan. De Full rapportOch en sammanfattning finns också på spanska.
Hållbar utveckling och välbefinnande
Ansträngningar för att ta itu med ojämlikheter i hälsa är en viktig del av det akuta behovet av ekonomier och samhällen, särskilt starkt industrialiserade, att bli hållbara. Begreppet hållbar utveckling innebär mer än bara att uppnå ekonomisk utveckling utan att uttömma naturresurser. Det inkluderar också att säkerställa att denna utveckling gynnar alla. Detta återspeglas i de 17 sammankopplade FN: s hållbara utvecklingsmål.
Vårt mål är att placera hälsa högst upp på den politiska agendan inom EU Hållbara utvecklingsmål och för att stärka motståndskraften i hälso- och socialvårdssystemen
- Dr Hans Kluge, WHO: s regiondirektör för Europa
Länkat till begreppet ”inkluderande tillväxt” är begreppet ”välfärdsekonomier”. Välfärdsekonomier betonar investeringar i hälsa, utbildning, sysselsättning, jämställdhet och socialt skydd. De syftar till att skapa mer förtroende, medborgarengagemang och social sammanhållning i samhället. Detta är en sundare väg till ekonomisk tillväxt än det nuvarande fokuset på åtgärder som bruttonationalprodukt (BNP). Detta beror delvis på att de kan förbättra produktivitet, finansiell och politisk stabilitet och öka motståndskraften mot negativa chocker. Att arbeta mot ekonomier som betonar välbefinnande som ett slutmål kan bidra avsevärt till att minska ojämlikheten i hälsa.
Den paneuropeiska kommissionen för hälsa och hållbar utveckling
WHO: s regionkontor för Europa inrättade Paneuropeiska kommissionen för hälsa och hållbar utveckling. Det är en oberoende och tvärvetenskaplig grupp av ledare att ompröva politiska prioriteringar mot bakgrund av pandemier. Dess mandat är att dra lärdomar av hur de europeiska ländernas hälsosystem har reagerat på COVID-19-pandemin och lämnat rekommendationer om investeringar och reformer för att förbättra motståndskraften i hälso- och socialvårdssystemen. Detta bör hjälpa till att höja hälso- och sjukvården som samhälleliga och politiska prioriteringar, vilket är avgörande för både hållbar utveckling och social sammanhållning.
I mars 2021 uppmanade kommissionen regeringar, ekonomiska och sociala intressenter och internationella organisationer att ompröva sina breda politiska prioriteringar, att intensifiera investeringar och reformer i hälso- och socialvårdssystemen och att uppgradera den globala styrningen av offentliga varor, såsom hälsa och miljö. Du kan läsa mer om kommissionens uppmaning denna länk.
I september 2021 kommer kommissionen att publicera en rapport med rekommendationer om investeringar och reformer för att förbättra hälso- och sjukvårdssystemen.
EuroHealthNets policyplattform
EuroHealthNets policyplattform förespråkar effektiva bevisbaserade policyer och interventioner för att förbättra hälsan och minska ojämlikheten. Den identifierar, informerar om och syftar till att påverka EU-politik som kan påverka hälsoskillnaderna. Social- och hälsovårdssystemen är till största delen en behörighet för EU-medlemsstaterna. Under de senaste åren har fler blivit medvetna om sambandet mellan hälso- och socialpolitik, ekonomiska resultat och EU: s mål att förbättra människors välbefinnande.
Det finns potential för mer EU-åtgärder och inflytande på detta område, till exempel genom:
- En handlingsplan för att genomföra programmet Europeiska pelare för sociala rättigheter (en uppsättning av 20 principer och rättigheter för att stödja rättvisa och välfungerande arbetsmarknader samt socialt skydd och inkludering). Läs mer om det här.
- Planer efter COVID-19-pandemin för att gå mot en närmare Europeiska hälsounionen. Läs mer om det här.
EuroHealthNet kommer att fortsätta att förespråka, möjliggöra och medla för att stärka medvetenheten och insatserna för hälsoskydd i EU: s politik och program som påverkar de grundläggande förutsättningarna för ett hälsosamt liv för alla.
Plattformen hjälper organisationer att förstå och förutse politiska förändringar på europeisk nivå, och göra sina röster hörda på den europeiska scenen.
För att ta reda på mer om plattformens arbete och om att vara en del av plattformen besök vår hemsida.
